Stabil ekonomi – starka tjänster
Tar hand om ekonomin. Vi måste stoppa skuldsättning och få den offentliga ekonomin i skick. Bara på det sättet kan vi säkerställa att löftet om kvalitativa offentliga tjänster förverkligas i framtiden.
Just nu finns det orosmoln på himlen: den nuvarande skuldsättningstakten kan inte fortsätta. Hållbar statsekonomi är också i hög grad en säkerhetsfråga. Det är ändå möjligt att vända riktning, statens ohållbara skuldsättning är inte en naturlag.
Det är på sitt sätt paradoxalt att när den statliga skuldsättningen ökar i ett farligt högt tempo är tilliten till flera offentliga tjänster och vacklar. Utmaningar med jourverksamhet, tillgänglighet av personal eller vårdköer har blivit del av vardagen. Det finns också farhågor när det kommer till hur skolan lyckas med sin grunduppgift och Finlands framgång i den globala konkurrensen.
Utöver den offentliga ekonomin utsätts många människors privatekonomi för allt större påfrestningar. En snabb ökning av priserna minskar köpkraften och räntehöjningarna slår hårt mot personer med bostadslån. Vi måste också säkerställa att människor får behålla mer av sina inkomster. Skatterna måste sänkas och incitamenten för arbete och företagande måste förbättras.
Människorna kan ta hand om sin ekonomi också under ekonomiskt svårare tider om det finns arbetstillfällen och skattebördan är rimlig.
Optimism och framtidstro
Tilliten till och tron på framtiden behöver stärkas. Vi måste säkerställa att varje barn och ungdom oavsett sitt utgångsläge kan leva ett gott liv och sträva efter sina drömmar. Vi behöver satsa på daghem, skolan och forskning samt innovationer.
Framtiden behöver sina skapare. Ungas lärstig måste fungera från småbarnspedagogiken till högskolan. Deltagandegraden i småbarnspedagogiken måste bli högre, när det kommer till grundskolan ska varje skola vara en bra skola och den som tar examen från andra stadiets utbildning ska ha en tillräckligt bra kunskapsnivå för fortsatta studier.
Jag tror verkligen på att när vi tar hand om varje barn och ungdom så att de hittar en riktning i livet, minskar känslan av utanförskap i Finland – och därigenom också många andra problem i vårt samhälle.
Också högskoleutbildningen förtjänar bättre behandling än den får i nuläget. Endast en kvalitativ utbildning och forskning ger Finland verktyg att möta framtidens utmaningar. Det är nödvändigt att satsningar på forskning, utveckling och innovation ökas till 4 % av BNP och att högskolor och universitet ska bli ännu mer specialiserade genom ett tätare nätverk av yrkeshögskolor och universitet. Antalet nybörjarplatser i huvudstadsregionen ska också utökas.
Vi måste också målmedvetet fortsätta klimatarbetet. Även om det är många nya problem som utmanar i vår värld har klimatförändring och brist på biologisk mångfald inte försvunnit någonstans. Varje beslutsfattare som är lösningsorienterad ser också möjligheter till affärsverksamhet i den gröna omställningen. Vi bör satsa på väteekonomi, möjliggöra mer kärnkraft och Finland ska vara en föregångare då det kommer till vindkraft – samtidigt gör vi vår andel i att rädda världen.
Yttre och inre säkerhet
Finlands och finländarnas säkerhet ska garanteras. Vi ska ta hand om vår yttre säkerhet genom att föra Nato-processen i mål och förstärka vårt försvar. Samtidigt ska vi säkerställa vår inre säkerhet.
Målet att bli Nato-medlem förverkligas förhoppningsvis snart men samtidigt blir arbete med säkerhet, stabilitet och kontakt med västvärlden allt viktigare. Färden med Nato-medlemskap är i startgroparna. Finland ska redan från början bli en Nato-medlem som är aktiv och ansvarstagande för den gemensamma säkerheten. Målmedvetet ska det även fortsättas med annan typ av beredskap.
Inre stabilitet och säkerhet kräver också uppmärksamhet. Rättsstatens alla delar måste fungera tillförlitligt och effektivt. Speciellt oroväckande är gängverksamhet, vars hot redan identifieras brett. För att stoppa gängverksamheten behöver vi hela verktygslådan – både hårda och mjuka åtgärdar. Det behöver aktivt arbete för att lyckas med integration och förhindra segregation. Samtidigt ska varje brott utredas och straff ska vara sådana att de är kännbara.
Helsingfors röst till Arkadiabacken
Helsingfors ställning har förändrats. Vi är mer och mer beroende av statens beslut – speciellt finansieringsbeslut. Den största förändringen är att all finansiering för våra social-, hälso- och räddningstjänster kommer från staten i fortsättningen. Det betyder till exempel hälsocentraler, barnskydd, hemvård och handikapptjänster. Helsingfors och helsingforsbor behöver ha sin röst på Arkadiabacken.
Som helsingforsbo tänker jag att det är i hela Finlands intresse att huvudstadens röst hörs stark i riksdagen. Det sägs ofta att när Helsingfors växer och utvecklas, sprider välmående sig över hela landet. Det här är förstås sant men Helsingfors och dess medborgares välbefinnande är också viktigt – i sig självt.
Jag bevakar inte enbart Helsingfors intressen men jag gör också det. Som biträdande borgmästare jobbar jag varje dag hårt för att regeringen och andra beslutsfattare i landet ska förstå och vara uppmärksamma på Helsingfors särdrag. Till dem hör personalbristen inom småbarnspedagogiken och hälsovården, behovet att eliminera bostadslöshet, investeringar i tillväxt, säkerställande av tryggheten i stadsbilden, garantera konkurrenskraftig beskattning, förmågan att locka utländsk arbetskraft och förbättra smidigheten i trafiken.
Socialt ansvar
Var och en behöver hållas med även under sämre tider. Kärnan i en välfärdsstat är att ta hand om de i svagaste ställning. Det är därför den har skapats. Beslutsfattare behöver känna socialt ansvar. Det som vi kan göra är att ta noggranna, begränsade och ansvarstagande initiativ som löser konkreta problem för dem som är mest utsatta i samhället.
Trots den svåra ekonomiska situationen är det möjligt att under kommande valperioden lösa dessa problem. Därför måste vi säkerställa att äldre människor får den vård som de är i behov av, få bort långvarig bostadslöshet under valperioden och stoppa den ökade dödligheten till följd av droger.